Eftersom världens länder utvecklas i olika takter är det svårt att slå ihop en enda matkultur. Det innebär att det finns hundratals, eller till och med tusentals, olika matkulturer i världen.
Länder och regioner
I många fall brukar man räkna matkultur som ett land. Men det är inte alltid särskilt pricksäkert. De flesta vet att skillnaderna på en region mot en annan i ett land kan vara väldigt annorlunda. Maten man äter i spanska Andalusien kommer till exempel inte vara sig lik i Baskien. Precis som matkulturen kan skilja sig åt i Skåne eller Norrbotten.
Med tanke på att världens länder dessutom kommit olika långt i sina utvecklingar går det inte heller att prata om ”mat i världen” som ett enda ämne. I vissa länder är barnfattigdomen ett problem medan i andra länder, som till exempel i Sverige, finns inte det problemet alls i samma utsträckning.
Det här är även något som påverkar matkulturen och synen på föda rent generellt. I många av de fattigare länderna – vare sig det 
är i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika – eller till och med Europa – så är synen på mat att det är en lyx. Även om det inte gäller fall, är det oftast så eftersom man sällan kan äta sig mätt flera gånger per dag, eller ens flera gånger i veckan. Det här gör att man behandlar mat med en helt annat innebörd, och att födan måste förtäras på ett bra sätt, men inte får kastas. Matsvinnet i de fattigare länderna går inte att jämföra med de enorma siffrorna i de rikaste länderna.
I de rikare länderna i världen finns en helt annan syn på hur mat bör förtäras. Inte minst finns det delar av befolkningen som helt enkelt anser att det inte är lika viktigt. Det här kan gå ut på att man äter bara för att man vet att man måste. Men vad man stoppar i sig, och när man gör det, är inte särskilt viktigt. Inställningen ”det blir som det blir” är inte helt ovanlig. Men samtidigt förekommer den direkta motsvarigheten, där folk enbart äter mat för att njuta av det, och inte för att få i sig näring. Att gå på fina restauranger kan delvis vara ett sådant exempel.
